Ensam vårdnad p.g.a. PTSD

Den 6 –åriga flickan hade genomgått massor av psykiska utvärdeingar, hennes hemförhållanden hade utretts av socialtjänsten flera gånger, hon hade tvingats att byta hemmiljö och kamrater vid ett flertal tillfällen. Allt detta hade gjort henne sjuk, diagnosen från barnpsykologen löd: dissociativ identitetsstörning och PTSD. Dessutom fanns misstankar om att hon var utsatt för sexuella övergrepp av fadern.

Mamman, som beviljats ensam vårdnad, motsatte sig att umgänge skulle ske mellan dottern och pappan och vårdnadstvisten fick avgöras i domstol. Argumenten för att flickan inte skule ha något umgänge med pappan var att hon var rädd för honom, att hon riskerade att utsättas för sexuella övergrepp och att hennes psykologiska behandling skulle störas p.g.a. stressen.

Tingsrättens domare var av åsikten att umgänge mellan pappan och dottern inte kunde ske riskfritt ens med kontaktperson och ville inte döma till umgängesrätt. Hon blev dock överröstad av nämndemännen som ansåg att det var viktigt att banden mellan flickan och pappan återknöts och att det inte skulle vara någon fara om umgänget skedde med kontaktperson närvarande.

Vårdnadstvisten överklagades till hovrätten som gjorde en liknande bedömning. Även här var domarna överens om att umgänge inte kunde vara lämpligt p.g.a. flickans psykiska ohälsa och hennes uppenbara ovilja att träffa pappan, medan nämndemännen ansåg att umgänge kunde ske riskfritt. Då domarna är fler än nämndemännen i Hovrätten meddelades ingen umgängesrätt. 

Vårdnadshavare ansvarig trots LVU

Flickan var omhändertagen enligt reglerna i LVU, hon led av Asperger och Schizofreni och hennes mamma hade svåra alkoholproblem. Ändå beslutade socialnämnden att flickan kunde bo hemma en tid efter att hon skrivits ut från BUP.

Flickan rymde hemifrån nästan direkt och anlade en brand i ett varuhus som brann ned och totalförstördes. Då flickan fortfarande var omhändertagen enligt LVU när händelsen inträffade bedömer tingsrätten att ansvaret för händelsen ligger på kommunen. Flickan var under kommunens ansvar och det var kommunen som hade att se till att flickan som sedan tidigare var känd som pyroman hölls under tillräcklig uppsikt.

Det är försäkringsbolaget för varuhuset som har drivit tvisten mot kommunen och den har hållit på i sex år. Den 29 april 2010 kom dock slutligen domen: Kommunen ska betala 60 miljoner i skadestånd + försäkringsbolagets rättegångskostnader på över tre miljoner kronor.

Köpmissbruk – inte vårdberättigande

Mannen som lider av köpmissbruk får inte den vård han behöver betald av sin hemkommun. Detta trots att vården som erbjuds av mannens landsting inte är kvalificerad.

Socialnämnden vägrade betala för mannens vård på Kolmårdens Behandlingshem, man menade att han kunde få tillräcklig vård inom vanliga psykiatrin på hemmaplan. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som dock ansåg att mannen vist hade rätt till ersättning enligt vad som står i socialtjänstlagen.

Detta eftersom hans behov av vård bedömdes som så stort att enbart vanliga psykiatrin inte räckte till. Man ansåg att psykiatrivården han kunde erbjudas hemma behövde kompletteras med annan vård för att hans levnadsnivå skulle kunna betraktas som skälig.

Målet överklagades till Kammarrätten som pekade på att mannen tidigare skickats till vuxenpsykiatrin men inte gått på mötena. Mannen menade att detta berodde på att han inte hade förtroende för att vanliga psykologer hade den specialistkompetens som hans missbruk krävde.

Kammarrätten kom fram till att det inte var uteslutet att tillräcklig behandling kunde ges på hemmaplan. I vilket fall som helst så menade man att mannens behov av vård inte var så akut att det inte kunde vänta tills det fanns möjlighet till vård inom landstinget. Mannen fick alltså inte rätt till ersättning för behandlingshemskostnaderna.