Först vägrar stadsdelsnämnden att godta mannens önskan att få plats på judiska sjukhemmet eftersom han inte skulle kunna flytta ”inom rimlig tid” d.v.s. tre månader. Detta trots att mannen sagt sig vara beredd att vänta tills det finns en plats ledig och att han inte kunde tänka sig att bo på något annat sjukhem.
Fallet överklagades i olika omgångar ända upp till Regeringsrätten och samtliga domstolar ansåg att mannen hade rätt att bo på sjukhemmet. Detta kom man fram till då socialnämnden inte kunde visa att platsen som mannen hade önskat var dyrare eller olämplig för honom. Då finns, enligt regeringsrätten ingen möjlighet att neka mannen det boende han önskar med hänvisning till att han inte skulle kunna få en plats inom skälig tid.
Dessutom tyckte regeringsrätten att mannen hade särskilda skäl att önska ett visst boende på judiska sjukhemmet. Detta då han överlevt de nazistiska förföljelserna i Polen under andra världskriget och varit mycket aktiv i det judiska livet även efter att han kommit till Sverige.
Det eldfängda begreppet
23 mars, 2010
Många är de som upprörs när organisationer och nyhetsredaktioner använder begreppet ”fruimport”. Man tycker inte alls att det är något konstigt att folk hittar kärleken utomlands och vill flytta ihop eller gifta sig här i Sverige.
Jag håller naturligtvis med, det är inget konstigt att hitta kärleken utomlands och vilja flytta till Sverige tillsammans. Precis som de som hittar kärleken på hemmaplan är förmodligen (jag hoppas åtminstone det) de flesta förhållandena mycket lyckliga.
Något jag däremot inte förstår det är de som helt obekymrat kallar de kvinnor som flyttat till Sverige i de här lyckliga och bekymmersfria förhållandena för ”fruimporter”. Hela anledningen till begreppet är ju att det ska beskriva de förhållanden där kvinnan faktiskt importerats som en vara och inte behandlas bättre.
Jag skulle aldrig i livet kalla en kvinna i ett lyckligt ”vanligt” förhållande för en fruimport. Det är ett begrepp som strikt ska användas för att beskriva en kvinna som befinner sig i en utsatt situation hämtas till ett annat land, ofta med förespeglingar om ett bättre liv, och utnyttjas och kränks.
Invandrare kan inte diskrimineras
2 mars, 2010
Hyresvärden tog ut 4000 kr mer en flyktingfamilj eftersom ”det är dyrare att ha invandrare som hyresgäster än svenskar”. Tingsrätten menade att hyresvärden inte gjort sig skyldig till diskriminering eftersom ”invandrare” inte är en etnisk grupp.
Flyktingfamiljen fick betala 9 885 kr för en likadan lägenhet som grannen (en etniskt svensk familj) fick betala 6 000 kr för. Tingsrätten gjorde en bokstavstolkning av förbudet mot diskriminering som anger att det är förbjudet att särbehandla någon negativt på grund av dennes etniska tillhörighet.
Domstolen ansåg inte att ”invandrare” kunde betraktas som en enskild etnisk grupp utan mer kunde betraktas som en samling av etniska grupper. Av den här anledningen tyckte man inte att man kunde fälla hyresvärden för diskriminering.
Hovrätten ansåg dock att diskriminering måste ses i ett sammanhang och att ett missgynnande på grund av att någon är ”invandrare” eller ”flykting måste anses bero på dennes etniska ursprung och därför att betrakta som diskriminering. Hyresvärden dömdes att betala skadestånd till familjen.