Rätt till speciellt önskat sjukhem p.g.a. religiös tillhörighet

Först vägrar stadsdelsnämnden att godta mannens önskan att få plats på judiska sjukhemmet eftersom han inte skulle kunna flytta ”inom rimlig tid” d.v.s. tre månader. Detta trots att mannen sagt sig vara beredd att vänta tills det finns en plats ledig och att han inte kunde tänka sig att bo på något annat sjukhem.

Fallet överklagades i olika omgångar ända upp till Regeringsrätten och samtliga domstolar ansåg att mannen hade rätt att bo på sjukhemmet. Detta kom man fram till då socialnämnden inte kunde visa att platsen som mannen hade önskat var dyrare eller olämplig för honom. Då finns, enligt regeringsrätten ingen möjlighet att neka mannen det boende han önskar med hänvisning till att han inte skulle kunna få en plats inom skälig tid.

Dessutom tyckte regeringsrätten att mannen hade särskilda skäl att önska ett visst boende på judiska sjukhemmet. Detta då han överlevt de nazistiska förföljelserna i Polen under andra världskriget och varit mycket aktiv i det judiska livet även efter att han kommit till Sverige.

Det eldfängda begreppet

Många är de som upprörs när organisationer och nyhetsredaktioner använder begreppet ”fruimport”. Man tycker inte alls att det är något konstigt att folk hittar kärleken utomlands och vill flytta ihop eller gifta sig här i Sverige.

Jag håller naturligtvis med, det är inget konstigt att hitta kärleken utomlands och vilja flytta till Sverige tillsammans. Precis som de som hittar kärleken på hemmaplan är förmodligen (jag hoppas åtminstone det) de flesta förhållandena mycket lyckliga.

Något jag däremot inte förstår det är de som helt obekymrat kallar de kvinnor som flyttat till Sverige i de här lyckliga och bekymmersfria förhållandena för ”fruimporter”. Hela anledningen till begreppet är ju att det ska beskriva de förhållanden där kvinnan faktiskt importerats som en vara och inte behandlas bättre.

Jag skulle aldrig i livet kalla en kvinna i ett lyckligt ”vanligt” förhållande för en fruimport. Det är ett begrepp som strikt ska användas för att beskriva en kvinna som befinner sig i en utsatt situation hämtas till ett annat land, ofta med förespeglingar om ett bättre liv, och utnyttjas och kränks.

Invandrarbarn behöver bara en förälder

Barn med svenskt ursprung har rätt till båda sina föräldrar. Detta slår svensk lag fast på ett flertal ställen, barnets bästa ska råda i tvister som rör barn och man anser att det är bra för barn att ha kontakt med båda sina föräldrar. Detta gäller dock inte invandrarbarn.

I svensk familjerätt finns en mycket stark princip som fatställer att alla barn har rätt till båda sina föräldrar. Detta visar sig i bestämmelserna om att separerade föräldrar alltid har kvar sin gemensamma vårdnad om barnen. Det visar sig i att socialtjänsten har ett mycket långtgående ansvar för att finna pappan till ett barn när mamman inte vet det eller vill det. Det visar sig i bestämmelser som innebär att även föräldrar som döms för brott mot sina barn fortfarande har kvar vårdnad och umgängesrätt med dem.

Dessa bestämmelser utgår alla ifrån antagandet att barn mår bra av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Därför ska barn ha umgänge med sina föräldrar. Detta oavsett om föräldern dödat den andra, sitter i fängelse utan möjlighet att frisläppas innan barnet är myndigt och barnen är rädda. Oavsett om föräldern har utsatt barnet för incest eller slagit barnet. Oavsett om föräldern inte har varit intresserad av att träffa barnet på 15 år.

Detta gäller av någon anledning inte invandrarbarn. Ett barn som kommit till Sverige med en av sina föräldrar har inte rätt till den andra föräldern. Detta måste vara den enda logiska slutsatsen man kan dra utifrån de bestämmelser som säger att det inte är ett skäl till uppehållstillstånd i Sverige att ens barn bor här tillsammans med den andra föräldern. Tydligen anser Sveriges lagstiftare att invandrarbarn inte mår dåligt av att bara ha en förälder, något som man däremot anser att barn med svenskt ursprung har.

Asylsökande ska inte behöva lämna sina barn

Tidigare har familjer som inte sökt uppehållstillstånd i sitt hemland innan de kommer till Sverige tvingats åka tillbaka för att ordna sina papper. Detta har inneburit att föräldrar många gånger tvingats lämna sina barn ensamma i Sverige, ibland i flera månader, för att byråkratins hjul ska hinna vändas.

För att motverka detta, åtminstone i viss mån, har regeringen nu upprättat ett lagförslag som innebär att familjer med barn som kommer till Sverige utan att ha sina papper färdiga ska få ansöka om uppehållstillstånd här. De ska alltså inte behöva åka tillbaka till sitt hemland för att där söka uppehållstillstånd och vänta på beslutet. Detta kommer dock bara att gälla om det står klart att uppehållstillståndet kommer att beviljas. Förslaget är tänkt att kunna börja användas den 1 juli 2010

Invandrare kan inte diskrimineras

Hyresvärden tog ut 4000 kr mer en flyktingfamilj eftersom ”det är dyrare att ha invandrare som hyresgäster än svenskar”. Tingsrätten menade att hyresvärden inte gjort sig skyldig till diskriminering eftersom ”invandrare” inte är en etnisk grupp.

Flyktingfamiljen fick betala 9 885 kr för en likadan lägenhet som grannen (en etniskt svensk familj) fick betala 6 000 kr för. Tingsrätten gjorde en bokstavstolkning av förbudet mot diskriminering som anger att det är förbjudet att särbehandla någon negativt på grund av dennes etniska tillhörighet.

Domstolen ansåg inte att ”invandrare” kunde betraktas som en enskild etnisk grupp utan mer kunde betraktas som en samling av etniska grupper. Av den här anledningen tyckte man inte att man kunde fälla hyresvärden för diskriminering.

Hovrätten ansåg dock att diskriminering måste ses i ett sammanhang och att ett missgynnande på grund av att någon är ”invandrare” eller ”flykting måste anses bero på dennes etniska ursprung och därför att betrakta som diskriminering. Hyresvärden dömdes att betala skadestånd till familjen.